Är det inte typiskt? | Helena Lyths blogg

Hej vanliga världen! Nu är barnen på förskola och skola, maken på jobbet och jag loggar nu in till 100%. Som jag längtat.

Längtat så mycket så att jag vaknade klarvaken 05.21. Tankarna snurrade med allt som skulle göras, fixas, ringas, beställas och planeras.

Men något var galet, riktigt galet!!! Det var bara jag och maken i sängen. Var är barnen??? De tre barn som varje natt tassat in och tagit över hela dunkonstruktionen.

De snusade så sött i sina sängar så till den milda grad att jag behövde väcka dem. Ett helt sommarlov har de haft möjlighet att få sova djupt och länge i egen säng men icke, det skulle ske den första morgonen då de skulle vakna tidigt och upp.

Men men, det är väl precis i sin ordning, det är så det ska vara. Bara för att man MÅSTE upp blir man tröttare.

Hursomhelst, när de väl var uppe gick allt som en dans, kors i taket, och det rusades till kompisarna på förskola och skola. Som de längtat!

Nu är vi igång! Nu kör vi!