Trsamattan på plats. Allt är i sin ordning

Vi kom hem från Göteborg lördag eftermiddag, laddade om för kvällen där några åt middag hos min mamma medan äldste sonen hade ett gäng vänner över för egen middag och Eurovison. Fullt ös igen med andra ord. Så det var med mjukt sinne jag njöt av att ta min frukost på kökstrappan. Och den här gången med trasmattor utlagda.

Den där trappan. Kan det vara husets allra viktigaste plats. Att sitta på, att gå mellan trädgården och hus och ha som möjlighet att öppna upp, få in luft och ljus.

Nu börjar tiden där det är kaos av skor där men jag har förstått, lärt mig, att det är lyx att ha ett hav av skor att kliva över. Om några år är det inte några skor där... Jag vet, jag överdramatiserar men jag känner så här för jämnan nu. Det är så många "sista" med en snart 13-åring, snart 16-åring oh en 17-åring. Och varje tecken på att de fortfarande är barn, lever här, vill jag behålla. Länge sedan jag trampade på en legobit till exempel...

Vet inte hur gamla våra trasmattor är men jag tror nästan att vi köpte dem 2013 när vi flyttade in, om inte då så i alla fall 2014. Slitna som sjutton, smutsiga och blekta men just den känslan av utmatta jag önskar för att vårt hus ska bli vårt sommarhus.

Ja, det var dagens tankar om trasmattor det...