De senaste dagarna har varit väldigt prövande. Jag och båda barnen har febersnurrat i samma säng och hostat i kapp. De toppade på 39.9 och jag på blygsamma 39.2. Att feberyra och samtidigt försöka hämta vatten, sätta på filmer, följa med till pottan, bre mackor, byta lakan efter illamåenden, sätta igång tvätt, läsa sagor, steka köttbullar som de visade sig de ändå inte ville ha trots starka önskemål och försöka medla i de världskrig som utspelade sig på vänster- och högersidan av sängen är inte en lätt match. Maken var bortrest och det gjorde det hela så klart lite tuffare men det var inte lätt för honom att på sprakig telefonledning höra hur hela familjen mådde dåligt. När han kom sent på fredagskvällen var hem enormt efterlängtad. När man hamnar i situationer som är utanför det normala sätts tillvaron på prov och jag känner en enorm tacksamhet att jag har familj i samma stad. Min käre far kom förbi med mjölk, pannkakor och köttbullar. Mamma skickade med tidningar. Kände mig som 11 igen när de kom med bricka till sängen med honungste och korvmackor. Har många vänner som flyttat till Stockholm och nu skaffat barn och de beskriver just detta, att i nödsituationer är de utelämnade till sig själva. Sen så vet jag att vi i grunden är friska, det är jag så klart tacksam för. Men när jag mådde som sämst och barnen inte vill sluta sparka varann kändes cementgolvet i bostadsrättsföreningens källarförråd väldigt lockande som sovplats för mig. Och sen i nästa sekund säger den snart 4-åriga sonen: Mamma, är du törstig? Vill du att jag ska hämta nått åt dig i kylen?. Sötaste söt! I dag söndag orkar jag sitta upp och skriva detta och solen söker sig faktiskt fram nu ser jag så det går mot ljusare tider. Sett att jag fått fina kommentarer som jag nu gärna ska svara på. Passar på att här tacka er som lägger tid på att läsa och kommentera, så härligt att få respons och veta vilka ni är som hälsar på här. Om ni också är sjuka så hoppas jag att ni kryar på er och om ni ännu inte drabbats av influensan; tvätta händerna! Denna bacill vill du inte ha!