Anledningen till att vi står ut & förbjudna sommartankar

Det är nu det sker! Hoppas du har möjlighet att uppleva den ljuvliga tid som nu är. Ja, världen mår skit, flera har hamnat i hemskheter och inget kan ta bort känslan av oro men det är nu vi kliver in i de ljusa månaderna. Det är nu vi får betalt för den kamp vi haft från oktober till april.

Plockade en trädgårdsbukett ihop med lillebror och det liksom for ett pirr genom kroppen. Vi har en sommar framför oss. Ett sommarlov där vi ska vara tillsammans.

Och då slås jag också av hur okej jag är med den situation jag och vi alla hamnat i. Vi uppmanas att inte lämna vår region, inte fara till andra landsändar eller öar. Sådant vi alltid gjort varje sommar och det som skulle bli vår plan då utlandsresor avstyrts. Vi blir hemma och jag har absolut inga problem med det.

Jag håller på och skriver på ett inlägg om hur sommaren ska bli och våra planer. Men det jag kan säga är att sommaren kommer bli lugn. Inget 2 nätter där, halv vecka där, lunch där för att sedan vidare osv. Ska erkänna att det känns skönt. En sådan sommar har vi ju aldrig haft.

Jag är uppvuxen i samma område som vi bor i och med det så var mina barndoms somrar också här. Vi hade inget sommarhus eller landställe. Mina föräldrar hade ju inte ens körkort. Jag såg mina vänner packa sina bilar och försvinna bort för att komma tillbaka i augusti. Jag blev kvar med päronen. Inget fel verkligen utan bara nåt annat. Jag låg på filt och kollade på moln, vi gick till stranden här i området och gjorde utflykter med buss och cykel. Sedan då den årliga chartern till Medelhavet. Så var mina somrar. Så blir min sommar, fast minus Medelhavet då. Kanske jag längtar till de där "tråkiga" lediga dagarna?