I lördags var jag med dottern i en matbutik en promenad bort från oss för att hämta paket (som man ju gör nuförtiden). "Kan inte jag få göra en snacksbricka helt själv?" frågade hon. Vi hade sagt att det skulle bli en myskväll med god mat och film ihop och skulle passa på att handla när vi ändå var i butiken. Jag var snabb på att svara ja för två enkla anledningar: skönt att slippa stå i köket och jag säger alltid ja till barnens initiativ i köket för det ger ju bara mer erfarenhet. Hon halade fram en lista för det här hade hon planer för. Jag blev alldeles varm i kroppen av att se henne styra upp. "Vi ska ha fetaost, cocktailtomater, brieost, kex mm mm". Bara att hänga med.Väl hemma igen fick jag inte ens vara i köket. Här skulle 15-åringen göra allt. Hade vi backat si så där 10-12 år hade hon sagt "kan själv!" och jag hörde på nåt sätt ändå just de orden när jag tittade på henne. Hon som är lika lång som jag och bättre i allt än jag men det var som när de första chokladbollarna skulle göras i mina ögon... "Nu kan ni komma!" ropade hon till mig och sina bröder. Där hade hon gjort den snyggaste charkbrickan jag sett. Det var perfekt och så gott. Jag och alla barnen (make på resa) hade det så mysigt och gott. En förrättsbricka som går till historien som en av de bästa. Till och med hennes bröder kunde erkänna att det var bra gjort, de som annars kanske inte alltid är översvallande i sina komplimanger... Schackrutig mat är trendigt. Kommer du ihåg förra sommaren när jag gjorde en med sill och potatis. Allt blir roligare i rutor. Och så snyggt. Så kul hur hon letade fram de här fatet som jag målade förra året på ett event. Jag hade själv glömt bort det men hur bra var det inte här???Har du sett filmen Insidan ut? Om inte och du har små barn eller barnbarn bör du det. Där finns uttrycket Core Memories och det beskrivs så fint. De där minnena som etsar sig fast. Man har nära i minnet och de som på något sätt lägger sig som en bas. Jag skulle kunna säga att den här kvällen blev en sådan.Filmen vi sedan såg? En framröstad av världshistoriens bästa filmer genom alla tider: Nyckeln till frihet. Det var dottern som ville se den. hon somnade rätt snabbt men sönerna höll i hela filmen som ju är uppåt 3 timmar. Och wow, den är fortfarande helt amazing. Ja, det var en fin lördag det. Och ansvaret för försnacket här hemma lägger jag med varm hand på dottern nu. De få år hon är kvar här hemma om helgerna dvs...