Ett påsklov på hemmaplan. Det ger möjligheter att ta tag i många av de där sakerna som står på to do-listan. Kanske ambitionerna var väldigt höga innan vi gick på påsklov men vi får se varje steg/punkt som en vinst och kan strykas bort från listan. Och att bland annat köpa ny madrass har varit på den där listan i säkert 5 år samt att tonåringarna börjar inte känna igen sig i sina rum, de önskar förändringar så jag tog mina två stora barn till IKEA. Vilket ger en heldagsaktivitet då resan tar mer än timma enkel väg. Bra att då börja med lunch. Det är alltid, oavsett vad man gör en god idé kan man som förälder säga. Att få spendera tid med min 15-åring och 16-åring så här i lite lugn och ro, ja för vi nästintill ensamma på IKEA igår, är sådan lyx. Och att gå rutn och titta på sakerna, rummen och höra deras tankar. "Åh, det här är mitt drömkök. Precis så här vill jag ha det när jag flyttar hemifrån" En mening som både får mig att bli alldeles lycklig då jag får höra deras framtidsdrömmar, planer för deras stora steg i livet. Sedan gör det så klart lite ont i mamma hjärtat att få bevis på att det en dag inte är några barn hemma längre. Så konstigt det där; man som förälder jobbar med allt man har för att skapa självständiga barn och när de är redo är de ute ur boet. Ett helt galet motstridigt jobb egentligen. Så här, exakt så här, vill dottern ha det i sitt framtida hem alltså. Ett stycke dotter modell 2026 och 2012 på samma plats. Det är så kul att ha möjlighet att fotografera så mycket som man kan idag. Vardag, de små sakerna, blir de stunder man minns då de finns på bild. Ordentliga stolar till skrivbord för barnen, mattor som är mer tonåring än liten tweenie som finns hemma och en massa planer och drömmar lades på kundvagnen.