Lummelundagrottorna, Salthamn & Själsö bageri

Jag träffade min man 1999 och har varit på Gotland nästintill varje år sedan dess för att fira sommar hos svärfar med fru. Innan det var jag som barn en hel del på ön om somrarna då min pappas bäste vän hade hus här men aldrig att jag kommit till Lummelundagrottorna. En sådan given sak att uppleva om man är på Gotland kan tyckas. Så när vi har badat färdigt för den här sommaren (känns det som) så sökte vi aktivitet - nu sker det - vi tar och besöker Lummelundagrottorna .

Jag visste inte mycket innan mer än att det var unikt, stalaktiter och häftigt.

Vi var lite försiktigt pepp. Vi visste inte riktigt vad vi hade att vänta. Mer än att det skulle vara 8° i grottan så den sommarvärme vi njöt av fick pausas.

Innan vi gick in i grottan fick vi se en film med lite bakgrundsinformation. Och det var bra. Jag hade ingen aning om att grottan hade funnits av tre 14-åriga killar 1948 och de höll den hemlig i 7 år medan de successivt undersökte den år för år. Kröp och upptäckte nya gångar och salar. Vilken grej och man kan ju undra vad deras mammor tyckte om att de varje dag på sommarloven kom hem alldeles leriga och smutsiga...

Så in i kall fuktig grotta. Utan att smutsa ner oss för det är strängt förbjudet att röra något i grottan. Allt för att behålla den naturliga utvecklingen av grottan.

Man får vara mjuk i kroppen och uppmärksam, det är lågt i tak på sina ställen.

En mycket duktig och engagerad guide höll i turen och vi alla lärde oss mycket.

Det gröna är alger vilket inte alls egentligen finns i sådana här grottor för det är ju kolsvart men lamporna som lyser upp ger energi.

Återigen, hur sjutton gjorde killarna? Så imponerad av deras driv och att de höll hemligheten. Det var 1955 de kontaktade en grottutforskare och fick hjälp. Då blev grottan känd för alla och då Sveriges längsta grotta.

Jag måste säga att det var en större och mäktigare upplevelse än vad jag hade vågat tro.

Och sen fick vi kliva uppåt och ut.

Vi gick från 8° till 23°. Det var med glädje vi klev ut i sommaren igen.

22 cm. Så smalt var den smalaste passagen som killarna kröp genom. Det hade fått mig att vända om kan jag säga...

Vi hade fått tips om Salthamn som ligger rätt nära och tog oss dit. Kanske för lunch? Har de mat?

Jajamen, det fanns både mat och bord för oss.

I en gammal fabrik som tillverkade minkfoder (av alla saker man kan tillverka) är det nu en restaurang men även butiker och verkstad. Och det är verkligen snyggt gjort. En innergård som känns som en gård i Italien eller Grekland. Eller Gotland ha ha.

Mat med egenodlade varor samt närproducerat. Inte den här ölen dock...

Och i butikerna var det snygga dyra saker.

Jag blev väldigt förtjust i träborden av råa plank. Maken blev ännu mer förtjust och köpte en skärbräda. Lite lättare att få in i bilen.

En keramikverkstad. Så inspirerande.

Och ett litet stenkast ytterligare så ligger Själsö bageri och de besökte vi på vägen hem. Ytterligare ett nytt ställe.

Nu blev det köpa med i påse men nästa år så vill jag gärna ta en lunch på plats här.

Så fint.

Och där var det nog med nya bekantskaper och upplevelser. Hem för en skön kväll med ytterligare en middag i solnedgången. Några dagar kvar av Gotland, några dagar kvar av semester.