Ännu en solig somrig dag på Gotland men inte riktigt den där varma luften vi varit bortskämda med och även lite väl friska vindar. Ska man åka till havet ändå, fast man inte har lust att bada? Absolut, det är enklare, lättare att slappa på en badhandduk vid havet än i trädgården skulle jag säga. Gotland har verkligen många olika ansikten och klippbad är kanske inte det vanligaste man ser när det kommer till gotländska bad men vi har hittat en riktigt härlig klippa. Platt och slät, med lite skrevor som ger lä. Den fällstol vi köpte på loppisen dagen innan är redan välanvänd. Några var inte frusna nog så de tog ett rejält friskt bad. Jag var inte en av dem. Picknick med gårdagens rester. Och vips så hade en hel eftermiddag gått. Tillbaka i huset och dags att styra upp middag. Denna kväll var det vår familjs tur. Så klart tog vi våra matminnen från Italien och skapade en måltid från dem. Den goda pasta vi åt på båtturen i Trapani; pasta trapanese, skulle återskapas. Och ett gäng snittar med konserver vi fick med oss. Jag gjorde en favoritefterrätt med varma nektariner. Det är så härligt att göra en buffé av snittar. Vackert att servera och gott med olika smaker. Jag har som sagt blivit så otroligt förtjust i Campari så det är min signaturdrink denna sommar. Tonfisk från Erice och sardiner samt musslor på burk på rostade baguetter med tomatsås, kronärtssockspuré med rostad lök, gräddädel med päron bland annat. Om du har varit på Gondolen i Stockholm har du antingen drucket Dry Martini där själv eller sett någon i baren göra det. De är kända för sin egna hemliga blandning och maken hade kommit över en unik flaska med just den. Så god om man som jag gillar cocktails. Låt kvällen börja, skål och välkomna. Ser du myggan? Det är inte ett skämt att säga att det är rekord för flugor och mygg i år. Mina armar är som pepprade med bett. *inte klia, inte klia* Gotlands nationalsport nummer ett: kubb. Trapanese, jag ska skriva ner receptet på det om någon vill ha. Så god och annorlunda än vad jag är van vid. Så god. Och till den gotländska korvar som barnen bett om i veckor. De minns de från förra året. Det må vara italienska smaker men miljön går inte att missta sig på. Det är verkligen så mycket Gotalnd att sitta bakom en kalklada och ha lammfält framför sig. När solen gick ner var det inte en lek längre. Myggen fullkomligt åt upp oss. Bara att inse, efterrätt måste bli inomhus. Sedan körde vi Rita, Gissa, Spring som maken och hans bror lekte med sin släkt när de var små. Och med tanken på hur otroligt kul det var och så lyckat det blev så kommer deras barn (alltså även mina) säga så när de blir föräldrar.