Igår var jag bjuden att fira Kungen av Storbritannien. Det är inte varje dag man få en inbjudan till en bal på slottet minsann. Och det var det väl egentligen inte nu heller men nästan. King Charles fyller egentligen år i november men tydligen kan kungligheter välja när en födelsedag firas och det var ju en himlens tur att an då valde en dag som bjöd på allra bäst väder. Jag tog på mig min finaste klänning, mötte upp Stefan utanför Berwaldhallen och så promenerade vi till ambassaden. När jag tänker på brittiska tv-serier typ Morden i Midsummar så är det ofta olika klubbar, ideella föreningar eller grupper som det cirkulerar runt och ofta har de sammankomster där det då sker ett mord - vid dessa sammankomster är det alltid brittiska flaggor som vimplar. Något som vi inte skulle ha som självklar dekoration i Sverige. Det satt sådana här flaggspel, vimplar med girlanger hela vägen fram till själva ambassaden. Efter att ha visat upp både sin unika kod och pass för att komma in var det mingel i sommarhettan. Hela huset och runt om var det som stationer av olika brittiska saker att äta, dricka eller uppleva. Storbritannien har börjat producera mousserande vin. Det är en bieffekt av klimatförändringen, nu har temperaturen blivit så pass gynnsam i Storbritannien så vinstockar kan frodas. Och av vad jag har förstått så är vinerna jättebra och i klass med champagne. Det var extremt många i uniform på den här tillställningen. Massa sträck och medaljer på kläderna men ingen kom i närheten av vad King Charles pryder sin uniform med. Väldigt fin bild det här. Jag och Stefan, eller världens bästa julpoddare om jag får säga det själv. Kanske vi ska ta en brittisk jul i år???? Förlåt - jag kan alltid få in lite jul ha ha.Visste du att den ikoniska röda telefonkiosken fyller 100 år i år. Kiosken och David Attenburough delar födelseår med andra ord. Brittisk gin and tonic med gurka, i tekopp. Hur trevligt!? Skotte och same - jag fullkomligt älskar bådas vackra kläder. Shortbread bakade sonen för massa år sedan, det vill jag göra igen. Och du vet väl vad man äter under Wimbledon? Jordgubbar med ovispad grädde. Många olika nya smaker. Jag har inte varit förtjust i ale men den här var så god. Fick även testa en IPA men det var verkligen inte min sak. Alldeles för fruktig. Vilken fantastisk dag det var. Och utsikten vid Djurgårdskanalen är ju inte så dum den heller. Nu var hela husert och gården full av folk. God save the king och sedan svenska nationalsången. Följdes upp av säckpipor. Mycket bra tal av Storbritanniens ambassadör som delade många fina historier och anekdoter om kopplingen mellan våra två länder. Riktigt bra tal. Så grattis King Charles och tack för en fin fest. Första gången jag varit på en födelsedagsfest där huvudpersonen inte var närvarande, fast väldigt med ändå. Jag började tänka på min senaste resa till Uk och min soloresa till London 2023, får man längta tillbaka???