Ett reportage om mitt företagande. Och en reflektion...

Jag fick besök av ProAd som jag jobbar med, de som ser till att bloggen snurrar och håller kontakt med mina kunder. Jag är så glad över att jag har dem som ett bollplank när jag behöver få prata och trygghet att luta mig mot när jag står själv med allt. Som ensamföretagare så behöver jag en sådan partner. Och det bästa - de FATTAR hur mycket jobb det är att idag jobba med kommunikation i digitala medier. Vilket de just vill få fler att första så därför bad de om att göra ett studiebesök och göra ett reportage.

Andreas som jag har kontakt med flera gånger i veckan men aldrig träffat knackade på och var med i köket när det var lagom kaosigt. Hans reportage kan du läsa HÄR .

Två saker vi pratade om som jag verkligen ville betona var:

Enmansbyrån. När jag jobbade på reklambyrå var jag som AD ansvarig för idé och utformning. Tillsammans med copy skapade jag en idé för att sedan en produktions- och projektledare att hålla i allt det administrativa och vara i kontakt med kunden. Jag ansvarade för produktionen genom att se till att de bilder fotografer (med assistenter) tog stämde överens med idéen, modeller gjorde som vi bestämt, stylister (med assistenter) hittat rätt känsla. Vidare tog en eller två sk orginalare vid och satte samman min idé och allt material ihop som skapats med texter från copy till färdiga material. Även en webdesigner klev in och tog allt material så det fungerade digitalt i alla olika format som funkar för hemsidor, banners, mobilvyer osv. Sedan skickades materialet till tryckerier och tidningar eller hemsidor där allt skulle publiceras. De i sin tur ansvarade att materialet nådde utlovat antal konsumenter. Har du sett tv-serien Mad Men vet du hur det såg ut förr om du inte själv varit i reklambranschen.

Jag är idag allt det här ovan. Jag kommer på idéen och skriver alla texter. Köper in allt material för att göra materialet (laga, baka, pyssel, inreda, duka) och stylar upp i mitt egna hem. Fotograferar, filmar och modellar allt själv. Jag ska även helst nu för tiden vara med på bild och film, prata in i kameran utan att det låter konstigt och ska behövas klippa i. Bilder och filmer ska redigeras. Blogginlägg och instagramposter ska skrivas både faktarätt och intressant. Vidare är det även jag som ansvarar för publiceringen så att kunden får ut materialet till antal önskade konsumenter. Jag är ensambyrå OCH publicist. Men om jag får ungefär 12 X så mycket betalt för de 12 roller jag axlar... Inte en chans.

Jag blir faktiskt ledsen när jag nu ser hur utvecklingen gått. Förut gjorde flera personer ett stor jobb och kunde få bra betalt för det men nu är vi många, främst kvinnor, som gör samma stora jobb men får en bråkdel av pengarna. För att vara de influensers som hamnar på löpsedlarna och många tänker på när de hör titeln influenser är i Sverige väldigt få. Vi är många som jobbar i sociala medier men inte når miljonavtal eller ens 50 000 kronors avtal. Missförstå mig rätt; Jag klagar inte på inkomsten då jag får allt att snurra i lagom nivå utan det jag klagar på är att nån sitter på pengarna, håller i dem och uppenbarligen sparar massor.

Just det, jag får inte glömma! PR-byråer skickar bud till influensers i hopp om att vi ska visa upp dem i våra kanaler. Det är alltså bara produkten och budet som företagen betalar för men får tillbaka gratis publicering av influensern. Som i sin tur ska ta upp produkten som förmånsskatt i deklarationen vilket i slutändan är att influensern faktiskt betalar (!!!) för att göra reklam för kundens produkt. Rätt orimligt eller hur?

Kvinnligt företagande. Sedan sociala medier kom in i vår värld har vi sett mängder av profiler skapas. Personer som är bra på att baka, inreda, sminka, humor, mode osv fick följare och inspirerar 1000-tals personer. De gick från att bara hålla på med en hobby till att få uppdrag och med det behövde starta företag. Och lejonparten av dessa profiler är tjejer och kvinnor. Kanske de, precis som jag, inte hade en önskan om att bli företagare utan startade företag för att göra det de uppenbarligen var bra på, det de tycker är allra roligast. Men är det här också anledningen till punkten ovan??? Att det just är kvinnor som gör flera personers jobb för en lägre lön? Det här är det jag så gärna vill diskutera för det är något i hur det är obalans i allt. Mängder kvinnor startar företag och det är ju fantastiskt. När arbetslösheten är rekordhög är det ju en underbar möjlighet att själv skapa sin inkomst. Men om det sitter företag och utnyttjar småföretagare, ofta unga, genom att ge dem oskäligt låga arvoden är det inte en sund utveckling.

Jag vill väldigt gärna höra hur du tänker.