Ett sicilianskt lunk har infunnit sig

Kan man hitta fasta rutiner efter bara några dagar? Jo när man inte har några vidare måsten utan bara går på vad man önskar och vill så gör man just det. Att hitta sitt lunk, sitt egna schema.

Att gå från Sciacca ner för backen till parkeringen och se den här vyn varje dag kan aldrig bli vardagsmat. Varje dag blir det ett "men jösses vad vackert!".

Vi återvände till Capo San Marco men den här gången till Snello Beach som vår man i Sciacca tipsat om och faktiskt bokat plats åt oss. Timmar på solsäng, i vågorna och skuggan.

En lunch, en paus från vilan.

Alltid bläckfisk.

Corona är verkligen semester och salta bad även om det är helt fel land så att säga.

Cremino! Vår nya besatthet. Som en liten kaffemilkshake. Den ska jag genast försöka göra hemma.

Något vi alltid gör är att prova alla glassar som inte finns hemma. Kanske inte alla men försöker hitta helt nya i alla fall.

Här står han och grillar färsk majs. Doften var helt fantastisk.

Solen sänker sig till mjukt snällt ljus samtidigt som volymen i baren höjs till max så vi måste skrika till varann. Det skiftar helt i stämning på stranden. Våra ungdomar blir stressade av att det nu är bara kids i deras ålder som intagit stranden och har nån sorts förfest. Vi vuxna blir helt plötsligt sååååå pinsamma. Då väljer jag att ta en selfie. Förlåt.

Inte en vespa när vi kom. Fullt nu. Dags att lämna festen och återvända till vårt palats.

Ännu ett bröllop. Det här var det mest påkostade vi sett med drönare, matta, blomsterarrangemang utanför kyrkan. Och lyxigare bil än de andra vi sett.

Fast vår fest kändes ändå bättre. Massa gott på bordet plockades fram.

Överblivet frukostbröd blev bruschetta.

Kände mig dramatisk i svart.

Men både topp och kjol är genomskinliga så lite festligt ändå.

Uno och Yatzy varvat med snacks. Bästa sättet att avsluta stranddagen och påbörja stadskvällen.

Vår snackskväll blev så god och stor så vi valde att ta lättare middag på Enfasi som har plockmat, aperitivo.

Pestolasagne. Snälla, varför har jag aldrig lagat det?

Sonen hittade en burgare ändå. Han som växer så det knakar och är konstant hungrig.

Och konstant pigg på lek. Hänga gubbe är alltid rätt.

för varje dag blir det fler och fler på stan. Det märks att vi går mot högsäsong och turiskerna kommer. Men det är milsvid skillnad från Palermo. Jag gillar det här, det mer familjära.

Alltid glass till efterrätt. Alla väljer sin smak, alla nöjda.

En enkel dag, en lyxig dag. En dag där inga motstånd fanns utan vi bara gjorde det vi ville. En drömdag.