Hej november. En månad som för säg 10-12 år sedan var en månad alla avskydde. Jag pratade alltid om att minnen vi samlade på oss under sommaren skulle läggas i den mentala novemberlådan. Dvs saker att dra fram ur minnet i årets tråkigaste månad och förgylla vardagen med. Men november har gått från detta till något många nu hyllar, älskar. och framför allt gjort till en julmånad. Hur blev det så här??? Den stora anledningen är att julen flyttat fram i tiden. När julen förr BÖRJADE i samband med julafton, när granen och hemmet pyntades natten till jul är det snarare så att julen startar nu i november och slutar med julafton. Jag säger att det har att göra med att julen inte längre är en tydlig religös högtid, det är mer jultomten än Jesus som firas så då är inte de röda helgdagarna av samma vikt. Vidare lever vi en tid där vi inte längre kan vänta på det vi vill ha. Kläder, möbler, böcker, mat - allt kan beställas och levereras på stubben. Och varför då vänta med julen??? Men det fina här är ju att det faktiskt är den 24.e december julen är. De som pyntar i oktober kommer ändå inte före till julen tänker jag. Men just i och med att vi lever i denna fast forward-värld tycker jag det är så viktigt att vi har saker att längta till. Julafton, födelsedagar, examen osv går inte att flytta på. Vi kan fortsätta drömma och längta till just detta och det mår vi bra av. Första november - är det nu julen börjar??? Jag var tidig med att skriva om novent här på bloggen och hade med det i min julbok så många får för sig att det är mitt påhitt vilket det absolut inte är. Vet flera som haft en "för-jul", uppräkning till nedräkningen som omvänd adventskalender och mini-firat sedan länge bara att de inte kunnat samlas runt ett ord för det. Sedan novent dök upp har många anammat det och nu till och med slutat med det. De går rätt på julen i stället vilket är något annat. För novent är inte julpynt! Det är det där andra i jultid som man längtar till som tända ljus, mysiga kuddar och filtar, kransar, apelsiner, jazz i högtalarna, grytor, baljor med kaffe smaksatt med kardemumma. Men INTE en enda tomte, ängel eller "I'm dreaming of a white Christmas" i högtalarna. Märk skillnad här. Novent är mys, jul är jul. Men som sagt, det är här det helt har gått åt pipan tycker jag. Två månader innan den verkliga julen tas julens alla pynt fram till 100% och vad blir det då att längta till? Märk väl: jag säger inte att det är fel - alla gör som de vill så klart, men den jul de längtar efter, den de minns, riskerar de att döda. För jag tror att många som just pyntar tidigt gör det för att de har så fina minnen från julen som barn, för det är något de inte har kvar i sina liv i vår snabba digitala värld, att få längta. Men när föräldrar drar fram granen i november och deras barn upplever att julen just är on demand kommer nästa generation inte ha något "längt" att känna. "Jaha, men du då Helena? Du håller ju på med julen redan från sommaren!" tänker du nu. Och du har helt rätt. Jag är helt galen! Men jag suddar ut alla spår för resten av familjen när jag jobbar med julen. Jag är otroligt målmedveten om att julen ska bli fina minnen till våra barn och att längtet, magin, är det allra viktigaste. Och i mitt jobb som influencer, inspiratör och författare så ligger det i mitt uppdrag att inspirera i förväg. Jag kan ju inte skapa pynt, recept och ge tips den 20.e december om det är det här jag ska jobba med. Jag har längtat till november för det är då jag kan posta inlägg här på bloggen och instagram utan att få på fingrarna för det. Det ör nu vi alla kan röra oss mot december och jultid i sakta mak och låta myset och inspirationen få ta full plats. Men som sagt; inte pynta för jul. Tycker jag, du som läser kanske redan har laddat för fullt och står med julgransfoten i ena handen, redo för fullfjädrad jul och så må vara. Men jag vill behålla längtet men samtidigt ge inspiration för att du som läser ska få det bästa längtat. Låter kanske motsägelsefullt...? Ja, så är det nog. Men äsch, så får det vara. För att stå där på natten den 23.e kommer inte ske. Jag ser nu fram emot en november där jag äter kakan och har hela kakan kvar. Men hur tänker du? Skulle vara intressant att höra olika infallsvinklar så skriva gärna en kommentar. Anonymt om du vill så klart.