När man förenar nytta med nöje - är inte det det bästa, så säg?!! Jag hade varit på ärenden i stan och var rätt mör. Ville bara hem, lägga mig i soffan och andas i 15 minuter, och går sista biten mot huset. Jag går ännu en gång förbi den gröna häck som växer vid husväggen och ännu en gång måste jag ducka och ta omväg för den växt ut över gången. Jag vet inte var energin kommer från, kanske något i mig blev argt och sa ifrån "nu lägger du av, det här är ditt ansvar och det blir inte ett mindre problem i morgon" typ. Jag öppnar källardörren, plockar fram sekatören och börjar klippa. Som så ofta när tröskeln känns för hög och man undviker att göra det nu man måste så går det förvånansvärt snabbt när det väl sker. Mycket nöjd och tillfredsställd efteråt och kan sedan kliva in i huset och ta de alla påsar med saker och matkassar jag nyss släpade på. Och förvånansvärt pigg. Behövde inte lägga mig på soffan alls utan dukade fint och satte klippta grenar i vas. Se där, en vacker och enorm bukett till middagsbordet av det som tidigare irriterade och var i vägen. Häpp.